Att välja positiva tankar om mig själv…

Här kommer min gästbloggare Maria Flanagan Sundqvists andra inspirerande och tänkvärda inlägg!

Trevlig helg på er, kära läsare och kollegor!

---

Väldigt ofta när jag arbetar hamnar jag i situationer där jag ser att människor har ett val där de faktiskt kan välja hur de vill tänka kring olika situationer. Jag tror också att de här valen kan påverka väldigt mycket hur jag har det, både privat och på våra arbetsplatser. Jag vet också av egen erfarenhet hur svårt det kan vara att förändra sitt sätt att tänka och har stor respekt för det. När jag arbetar blir det ibland härliga samtal kring just detta. Jag har ett exempel…

Häromkvällen var jag på en förskola där personalen började prata om hur frustrerade de var för olika saker. De tyckte inte de kom framåt i arbetet med barnen och visste inte riktigt hur de skulle komma vidare. Jag ställde frågor kring deras situation och det kom fram många saker och situationer som personalen ansåg hindra dem från att utvecklas i arbetet. De pratade om många saker som bland annat brist på tid och alla papper som måste skrivas, kvalitetsredovisningar och annat. Ja, ni vet …

En av de saker som kom upp var att de alla ansåg att de är ganska unga och relativt nya i yrket och därför kan det vara svårt. Bristen på erfarenhet och rutiner kan göra att det är svårt att få lugn och ro och därför skapa utrymme för utveckling. Jag funderade några sekunder och tänkte att ofta är det precis tvärtom när man är ung och ny. Då har man inte många hinder framför för att göra det jobbet man tror på och vill göra. Det kan ibland skapa problem på annat sätt men jag kommer själv ihåg hur roligt det var när jag precis ny.

Vi började då prata om hur det var när de började arbeta på den här förskolan. De kom ihåg det väldigt tydligt och berättade om hur negativt det var och hur de ofta blev kritiserade och ifrågasatta när de hade idéer och ville göra något nytt. Här var de alla överens om att något sitter i väggarna! Vad är det som sitter i väggarna, undrade jag? Vi stannade upp där och pratade om vad det var som fanns i väggarna på deras förskola. Tre ord dök upp - Kritik - Misstro - Tvivel.

Resten av handledningen hamnade här. Vi diskuterade om hur vi tänker om oss själva, för det var precis där den här personalgruppen hade fastnat. De tänkte väldigt mycket negativa tankar om sig själva som handlade just om de här tre orden. De kände en stor misstro mot sina idéer och de kritiserade både sig själva och ibland varandra istället för att stötta varandra. Det fanns också ett stort tvivel om de verkligen skulle kunna fixa det här och de la därför hinder framför i vägen som brist på tid, olust, gammalt ”groll” med mera…

Kan det vara så att det största hindret för min egen utveckling är just hur jag tänker om mig själv? Varför är det så svårt att tänka positiva tankar om sig istället för negativa? Jag tror att många av oss tränat länge på att tänka just de här negativa tankarna och att vi då måste öva oss på att träna på de positiva. Jag har själv tränat på det under några år och vet att det är svårt eftersom det är ovant men det är också fantastiskt roligt!

I den här handledningsgruppen kom vi sedan att prata vidare om barnen på förskolan och hur vi förmedlar de här positiva tankarna till dem. I den här diskussionen blev de ivriga och ville nu börja mer medvetet få barnen att prata mer positivt om dem själva. Skaffa sig ett bibliotek av positiva ord som de kunde förmedla till barnen så de i sin tur kan mer naturligt börja tänka i positiva banor. En dag kommer nog ett av barnen från den här förskolan hem till sina föräldrar och säger vid middagsbordet:

- Fröken sa att jag var omtänksam idag.

Tänk vad härligt!

Jag älskar verkligen mitt jobb och just den här kvällen tror jag att personalen gick hem och var inspirerade till att förändra både sitt eget sätt att tänka men också att bli inspiratörer för de barn som finns på den här förskolan. Det ska bli kul att komma tillbaka om några veckor och prata om hur det har gått.

Om ni som var med på förskolan den här kvällen känner igen er så vill jag tacka för ett fantastiskt samtal!

Hur har ni det med era tankar om er själva?

Varma hälsningar,

Maria Flanagan Sundqvist