Varför firar vi midsommar?

Midsommar

En natt full av magi
Midsommarnatten är full av magi. Enligt folktron var allt som växte i naturen laddat med övernaturliga krafter under midsommaren. Genom att samla den kraftfulla magin i en blomsterkrans hade man medel för det kommande året. Att spara kransen och lägga den i julbadet var ett sätt att bli frisk och stark under återstoden av vintern.

Den ljusa natten vänder
Midsommarafton är höjdpunkten på sommarhalvårets fester. Det är nu den ljusa natten vänder och det är tid för fest och dans, romantik och erotik – förhoppningsvis även för sol och värme. Ett gammalt talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång. Människan har sedan urminnes tider kunnat fastställa när sommar-
solståndet inträffar. För att markera dagen utförde man sannolikt också särskilda riter till solen och gudarna.

Alltid på en fredag
Midsommarfirandet har gamla anor i norden. Trots det är det svårt att finna historiska fakta om dagen. De äldsta skriftliga källorna är de isländska kunga-
sagorna från 1200-talet, där vi kan läsa följande om Olav Tryggvason: Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli. Ölet var redan då den stora festdrycken. I Sverige dricks det nu mer öl vid midsommar än under någon annan högtid. Uttrycket att dricka Johannisöl har anknytning till Johannesdagen, som i sin tur syftar på Johannes döparens födelsedag den 24 juni. Dagen före, den 23 juni, var fram till 1952 midsommarafton. För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Midsommareld
I Olaus Magnus Historien om de Nordiska folken från 1555 berättas det att på den helige Johannes döparens afton ... plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas. Här berättas om midsommarelden, som vi har fortsatt att tända långt in på 1900-talet. Traditionen avtog successivt, för att med våra dagars lokala eldningsförbud slockna för gott. Midsommareldar förekommer fortfarande i Finland, Norge och Danmark och även på sina håll nere på kontinenten.

bild från Wikipedia Commons

Majstång, dansen och lekarna
Majstången var en ny sed som troligen kom till Sverige från Tyskland någon gång i slutet av medeltiden. Att maja betyder att smycka med grönt och har plattyskt ursprung. De tidigaste avbildningarna av majstänger hittar vi i Erik Dahlbergs, Suecia antiqua utgiven på 1600-talet. Majstängerna där liknar inte dagens vanligaste typ med kors och kransar. I stället hänger de stora kransarna runt en påle.
Dansen och lekarna är gamla inslag i midsommarfirandet och var ett sätt för ungdomarna att lära känna varandra närmare. Och det kunde då, liksom nu, gå hett till. Så här rapporterades från Björksäter i Västergörland 1689: Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Att plocka sju sorters blommor ...
I det gamla magiska tänkandet var midsommarnatten full av både väsen och diverse krafter, som när som helst kunde gripa in i människornas värld. Men människan kunde också använda sig av dessa krafter genom att samla läkeörter och ett sätt att hålla sig frisk och stark under nästa år var att naken rulla sig i midsommardaggen.
Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden. Så var det vid Mikaeli på hösten, julen om vintern och vid Marie bebådelsedag på våren. Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se den man ska leva sitt liv med.
En annan sed vara att gå till en källa för att dricka brunn, offra ett mynt eller i dess vatten skåda in i framtiden. I förväg hade man rensat källan och smyckat runtom med ett lager granris, som också vara bra att sitta på. Ibland blev det fest och ungdomarna dansade natten lång tills det var dags att gå till kyrkan nästa dag.

Text från Nordiska Muséet